Under den internationella ridkonstfestivalen ARena 2015, på Sparreholms Slott, delade Hanna Engström med sig av sin syn på ryttarens sits och hur hästen påverkas av den. Ämnet är enormt brett och Hanna berättar med ett skratt att när hon först började förbereda föreläsningen hamnade hon på 24 sidor text – utan att känna sig klar. 
De flesta tänker antagligen på fysiska aspekter när man pratar om sits, men enligt henne får vi inte glömma bort våra känslor, tankar, sinne och själ. Alla delar samarbetar och Hanna vill inte göra det enkelt för sig och prata om överliv och bäcken. Enligt henne handlar sitsen om så mycket mer.
– Det fungerar inte att bara prata om den fysiska sitsen, säger hon, där hon sitter mitt i ridhuset inför en nyfiken publik.
  
Två viktiga ord
I stället vill Hanna förmedla att sitsen handlar om lika delar fysik och insida.
– Jag kom fram till två ord som var viktiga, det ena ordet var viktigare än det andra och det är frihet. Frihet är för mig en av de absolut viktigaste sakerna i livet. Nästa ord jag kom att tänka på var att dela glädje med någon annan. Jag är personligen inte så mycket för tävling eller prestation, utan jag vill ägna mig åt att njuta av att dela glädje där jag känner mig fri. Men frihet och sits, vad har de med varandra att göra?

Hanna förklarar engagerat att frihet uppstår när alla komponenter i ens kropp strävar i samma riktning. Delad glädje uppstår när två eller fler individer får alla komponenter i kroppen i samma riktning och där börjar hon närma sig frågan om sitsen.
  
Kroppen som utför jobbet
När alla delar arbetar mot ett och samma mål jobbar ryttaren inte emot sig själv, det är ingen fight att befinna sig i.
– Själen, sinnet och känslan är oftast mycket snabbare och vill mycket mer. Drömmer om saker och kastar sig från den ena sidan av rummet till den andra, mycket snabbare än den fysiska kroppen förmår. Så om man ska vara lite smart tror jag mycket handlar om att få själen, sinnet och känslan att tillåta att den fysiska kroppen tar ledningen under rörelsen – och dela glädjen av det som kroppen förmår. Du kan studera eller utveckla någon av dina komponenter och fortfarande få ett bra resultat i de övriga, men det är trots allt kroppens fysiska hus som ska utföra jobbet. Och min kropp klarar inte att utföra någonting om jag inte har mina andra sinnen och komponenter med mig, säger Hanna och fortsätter:
– När vi börjar titta på kroppen upptäcker vi ibland att våra komponenter är i oordning eller att vi har spänningar, rädslor eller förutfattade meningar som stör. Det kan vara stelhet, smärta, spänning, frustration, svårigheter att fokusera efter en jobbig dag på jobbet... Tyvärr spelar det fortfarande roll, även om man försöker att inte låtsas om det.
  
Många har för mycket "skräp" med sig
Hon träffar ofta elever med fantastiska hästar och oanade möjligheter till att utvecklas, men som sitter på för mycket "skräp" som hon kallar alla känslor och tankar som hindrar koncentrationen. Hanna har utvecklat ett sitsprogram där del ett ska fungera som en ren detox av kroppen, som går ut på att göra sig av med alla gamla rörelsesystem och oönskade tankar. Dessutom vill hon att alla ryttare ska släppa sina gamla förväntningar om vad man borde och inte borde göra eller klara av.
– När jag började med akademisk ridkonst tyckte jag att det var ett så fantastiskt bra träningssystem för hästen. Pedagogiskt, hänsynstagande och som värnande om hästens väl. Då tänkte jag; tänk om man skulle sätta samma program på ryttaren, vad skulle hända då? Jag upptäckte att jag inte kunde börja på en gång i och med att ryttarna var så fulla med sådant de inte skulle ha, gamla föreställningar och rörelsemönster.
Hanna menar att snabbaste vägen till att få en häst som mår bra är att utbilda dess ryttare. Hon påpekar även att hästen är ryttarens spegel.
– Det kommer jag ihåg att jag läste för länge sedan och det har etsat sig fast och blivit lite jobbigt. Kanske att jag får ta och putsa lite på mig själv, så att jag får se hur spegelbilden ser ut? Våra kroppar är vårt absolut största kommunikationsredskap och funktionen av vår kommunikation är oerhört viktig. Tyvärr är det ofta så att vi vill kommunicera en sak, men vi får ett konstigt svar tillbaka för att vi är omedvetna om att det vi säger med vår kropp egentligen innehåller helt andra signaler än vad vi tänkt oss. 
– Så det är inte så dumt att vara lite medveten om vilken effekt vår kropp har. Sitsen är ju även ansvarig för böjning och ställning och hur hästens form blir. Vi har också ansvar i vår kropp för tyngdpunkt och rörelseriktning, förklarar Hanna, och säger att vår egen tyngdpunkt är hjälp nummer ett. Andra hjälper som skänkel och tygel är alltid sekundära.

Förflyttning av vikt ger stor inverkan

I ridhuset har Camilla Lindgren Frisell på lusitanostoet Zâmbia värmt upp, nu står ekipaget still bredvid Hanna. Camilla flyttar sig knappt i sadeln men Zâmbia ändrar formen från låg till hög och förflyttar vikten till bakbenen i stillastående.
– Det här kanske inte ser ut att vara någonting, men vad är ingenting? Sitsen har ett ansvar för att forma hästens utsida. När hästen formar sig i halten handlar det om att ge den medvetenhet om att den kan flytta sin tyngdpunkt längre bak, söka sig framåt eller ta en halvhalt bland annat. Det som är en fördel i den här situationen är att ryttaren märker hästens inre resa med sin balans, utan att vara upptagen av skritt, trav eller galopp. Det blir en mer intim och detaljerad studie i hur kropparna kan kommunicera om hur hästen följer Camillas kropp.
Vi blir ombedda att fokusera mindre på hästen och mer på Camilla.
– Ryttaren roterar lite kring sin egen tyngdpunkt. Huvudbeskedet om vad som ska ske kommer från Camillas ryggrad och bäcken. Vi pratade om att alla kroppsdelar ska vara i samma riktning och det är egentligen det hon frågar efter här. Är det någon kroppsdel som inte kan följa, det är då det uppstår spänning och här i stillastående känner vi det väldigt tydligt, säger Hanna.

Alla delar ska vara involverade
Hon menar att vi kan undvika skador genom att se till att alla delar följer i samma riktning. Om några delar är passiva får andra anstränga sig mer, det är då häst eller ryttare överanstränger sig och skador uppstår.
– Mjuk ridning, mjuk sits och kommunikation kräver att alla delar är involverade. Sits är svårt att prata om och behöver egentligen upplevas, tycker Hanna som helst hade sett alla i publiken till häst. 
Hon menar att det krävs flera olika hästar för att utbilda en ryttare, flera hästar som beskriver när de är i harmoni med dig för att du ska bli tillräckligt erfaren i sadeln. Men det viktigaste av allt är att inte komma i ett läge där man forcerar något, du ska hela tiden kunna upptäcka spänningar och problem genom att skapa möjligheter i stället för att bli irriterad.