15:55:44
Tiden flyger
Det är verkligen så just nu, även om det är en gammal kliché, tiden flyger iväg. Jag tänkte göra en liten sammanfattning på vad som hänt de senaste två veckorna.
För ett par veckor sen skrev jag ett inlägg om att nu vill jag verkligen hem, jag är färdig med denna period på EKeskogs och nu är det dags att åka hem. Min önskan blev uppfylld. Måndag förra veckan har jag och Hanna möte och på grund av olika ändringar och saker som skulle hända bestämde vi att jag skulle åka hem redan den veckan, på lördagen. Efter det mötet blev det fullt upp med packning, två lektioner/dag med Russel, planer, få pusselbitar att gå ihop och en massa annat. Jag och Russel gick genom en enorm utveckling den veckan, vi fick till den första samlade traven, vi utvecklade skolorna i halt och vi började gå igenom dem lite mer i groundwork och hittade en snedhet i Russel bäcken som gör att han har svårt för höger sluta, han klarar inte av att sänka ner bäckenet tillräckligt och får därför inte igenom rörelsen korrekt. Så nu skall jag leta efter någon som kan få bukt på den sneheten.
På lördagen flyttade jag, Russel och Tristan hem och vi kom till rätta hemma utan problem. Russel var överlycklig över en stor gräshage! Än så länge går han ensam. Det blev uppskjutet att ta hem Ásta då det var stormigt väder och vi inte visste om vi skulle hitta henne i det gigantiska naturreservat där hon går med ca 70 andra islandshästar. Hemkomsten av Ásta är flyttad till i slutet av januari. Håll tumarna att jag får hem henne då! Bella planerades det att vi ska hämta på tisdag, men en eländig spik i hoven gjorde att även det blir uppskjutet, hur länge vet jag inte just nu.
Redan på söndagen var jag ute och tränade med Russel. Mitt mål för dagen var att få på honom grimma och tömmar och kunna stå vid magen på honom med tömmarna i händerna utan att han konstant försökte vända sig om efter mig. Men oj så han överraskade mig! Han stod stilla när jag tog på utrustning, efter några små frågor så förstod han tömkörningen när jag gick på sidan av honom, jag gick då längre bak, han frågade lite men sen gick det bra. Helt plötsligt svängde vi, travade, skrittade, stannadem gjorde precis allt! Kontakten mellan oss var otrolig, jag tänkte och han gjorde. Lite lätta förtydliganden med spö och tömmar så han fick med sig hela kroppen runt i svängarna, men i övrigt gick det på tankar och känsla. För första gången kunde jag svänga och styra honom i skritt. Att jag även kunde göra det i trav är oförståeligt! Sen dess har vi fortsatt tömköra både i hagen och på vägen. Han går på, stolt, självsäker och glad. Men han har även varit bra på att säga till mig att jag verkligen måste lyssna på honom också, så det tar jag med mig till nästa tömkörning.
I tisdags åkte jag tillbaka till Ekeskogs för att först delta i en workshop med systemic body therapy. Jag kan säga att det minst sagt blev tuffa dagar, arbetet har gått in på djupet av en själv och satt mängder av saker i rörelse. Som ett extra plus har jag blivit förkyld och jag sover dåligt;) Men nu är denna workshop över och jag blickar mot nästa event, nämligen att Bent Branderup kommer hit och har kurs i helgen. Jag kommer jobba som hästskötare åt Hanna och delta som fotfolk på kursen. Minst sagt spännande!
Fram till kursens start i morgon får det stå återhämtning på schemat. Äta, sova, äta choklad, dricka te och bara skämma bort mig själv!:)
