17:44:51
När man letar häst Normalt folk vs. Jag
Såg en annons i en grupp på Facebook i dag, en tjej som letar häst. Jag läste annonsen och tänkte bara "Tänk om mina annonser också kunde se ut så någon gång..." För denna annons beskriver verkligen den typiska, perfekta hobbyryttarhästen. Enkel att ha och göra med, enkel i all hantering, tålig, van vid det mesta. Ja, ni kan ju läsa själva här:
"Gärna långtidsfoder men även för senare köp. Ska va trygg i ridning och hantering. Kunna gå att binda upp ute, gå fram överallt, trafiksäker. Stort plus om den är van vid de mesta. Gärna åt kallblodshållet. Max 150 i manken. Kan erbjuda litet mysigt hem med hästkompis. Finns både box och lösdrift, härliga hagar med mer. Ska gå att rida ut på själv samt funka med andra hästar på ridturer. Kunna va själv i hagen när andra hästen aktiveras."
Men så brukar det ju inte riktigt låta/se ut när jag letar häst... Då är det mer i stil med:
"Hej! Jag söker nu en häst att utvidga flocken med. Enda kravet är att det är ett sto. Hon behöver inte vara inriden eller inkörd, det gör inte så mycket om hon knappt är hanterad alls faktiskt. Det gör inte heller något om hon har trauman bakom sig, varit utsatt för för hård press, blivit riden/körd åt helskotta fel eller något annat hemskt. Ålder, ras, exteriör spelar mindre roll. Hon bör kunna utfodras och ledas av mindre hästvana människor och det bör finnas hopp om att hon kan ridas eller köras någon gång i framtiden."
Haha, jag är hopplös!;) Men det finns en viss tjusning i de hästar som har lite extra behov av tid och kärlek. När man äntligen börjar få komma nära dem, när tålamodet prövas 10 gånger/dag, när man nästan bryter ihop och är på väg att ge upp. Sen kommer det där lilla framsteget som gör allt så himla jäkla värt jobbet!
Jag skulle inte klassa någon av de hästar jag har hemma nu som problemhästar. Men om man verkligen ser och lyssnar så upptäcker man att ingen av dem skulle passa särskilt bra inom modern hästverksamhet. Russel har trauma från hingstslagsmål, Jessie kan få blockeringar som gör att hon inte kan röra sig plus att hon är känslig för ett för högt tryck/för hög press. Ásta är hyperkänslig för tryck, energier med mera samtidigt som hon har en bra gnutta humör. Nope, ingen av dem skulle passa som tävlingshäst, ridskolehäst eller något sånt. Men de passar perfekt hos mig som inte har så stora krav.
En dag någon gång i framtiden ska jag skaffa mig en ordentlig, oförstörd häst. En dag;)
